Min egen del

min handlingsplan

Otränad självkänsla

HAR JAG OTRÄNAD SJÄLVKÄNSLA?

Påverkar situationen mitt egenvärde negativt?
Känner jag mig mindre värd?

Exempel:
Emma känner sig uppskattad och duktig i sin roll som volontär i en lokal förening. När föreningen bestämmer sig för att ta in en ny volontär, Julia, märker Emma att hon känner sig osäker. Julia har mer erfarenhet av liknande arbete och kommer dessutom med nya idéer och förslag. Emma börjar jämföra sig med Julia och känner sig plötsligt mindre betydelsefull, trots att hennes bidrag till föreningen är lika värdefullt som tidigare.

Handlingsplan:
Emma behöver arbeta på att stärka sin självkänsla genom att påminna sig om sitt eget värde och sina prestationer, oberoende av vad någon annan gör eller kan. Hon kan öva på att bekräfta sina styrkor och acceptera att olika personer har olika erfarenheter. Emma behöver också fundera över om hennes jämförelse är rättvis och realistisk. Det kan vara naturligt att känna sig osäker inför någon med längre erfarenhet, men det minskar inte hennes egen kompetens eller värde.

Stolthet känner mig kränkt

Tycker jag att omgivningen inte ger mig den bekräftelse jag tycker att jag förtjänar?

Känner jag mig särskilt ifrågasatt och tycker att andra behandlar just mig kränkande, respektlöst eller nedvärderande?

Exempel 1:
Jonas deltar i ett projektmöte där han och en teammedlem ska presentera sina idéer. När Jonas börjar förklara sin del av arbetet, avbryter teammedlemmen honom och börjar själv förklara. Jonas blir frustrerad och känner sig överkörd. I affekt säger han med en irriterad ton: ”Kan du låta mig prata klart? Jag var inte färdig än!”

Handlingsplan:
Jonas har naturligtvis rätt att känna sig irriterad över att bli avbruten. Men att ge efter för känslan av att vara kränkt kan förvärra situationen och påverka hans professionella framtoning inför resten av teamet. Om Jonas istället väljer att behålla lugnet, kan han på ett vänligt men bestämt sätt säga något som: ”Jag vill gärna avsluta min del först, så kan vi fortsätta därifrån.” På så sätt tar han ansvar för situationen och återfår kontrollen utan att skapa onödig konflikt. Efter mötet kan Jonas i en lugn ton prata med sin teammedlem och förklara hur han upplevde situationen.

Väljer jag att känna mig kränkt?

FRÅGOR ATT REFLEKTERA ÖVER:

Tycker jag att omgivningen inte ger mig den bekräftelse jag tycker att jag förtjänar?
Känner jag mig särskilt ifrågasatt och tycker att andra behandlar just mig kränkande, respektlöst eller nedvärderande?

Exempel 2:
Lisbeth har en vän, Karin, som alltid verkar veta bäst. Oavsett vad Lisbeth säger, har Karin en kommentar, ett tillägg, eller en korrigering att komma med. Hon ger också ofta oombedda råd, vilket Lisbeth upplever som självklarheter. Detta får Lisbeth att känna sig mindre värd och irriterad, nästan som om Karin ser ner på henne.

Handlingsplan:
Lisbeth kan börja med att reflektera över varför hon känner sig kränkt i dessa situationer. Är det möjligt att Karin inte menar något illa utan bara har ett behov av att dela sin kunskap? Om Lisbeth kan välja att inte ta Karin’s kommentarer personligt, kan hon istället prova att sätta gränser på ett lugnt och vänligt sätt, till exempel genom att säga: ”Tack för tipset, men jag behöver inte hjälp med det just nu.” Lisbeth kan också välja att bekräfta sig själv genom att påminna sig om sitt eget värde och att hon inte behöver andras godkännande för att känna sig trygg i sina åsikter och beslut. Om det behövs, kan Lisbeth ta upp med Karin hur hennes beteende påverkar henne, i ett ärligt men respektfullt samtal.

Har jag varit tanklös

Har jag varit tanklös?

FRÅGOR ATT REFLEKTERA ÖVER:

Har jag glömt att säga vad jag förväntar mig av min omgivning?
Tror jag att andra ska kunna läsa mina tankar eller tänka på samma sätt som jag?
Har jag agerat utan att tänka efter före?

Exempel:
Anna startar ett företag tillsammans med sin vän Maria. Anna bidrar med kapital och tänker att Marias erfarenhet och kompetens är ett lika värdefullt bidrag. Anna reflekterar tyvärr inte över vikten av att skriva avtal och kontrollera referenser innan de börjar samarbeta. Efter en tid upptäcker Anna att Maria har förskingrat en stor summa pengar från företaget. Vid en sen referenskoll framkommer det att Maria tidigare gjort samma sak i ett annat företag.

Handlingsplan:
Även om det inte är Annas fel att Maria förskingrade pengar, har Anna ett ansvar att lära sig av händelsen. För framtiden kan hon tidigt se till att göra noggranna bakgrundskontroller och skapa tydliga avtal för att undvika liknande situationer. Samtidigt kan Anna vara stolt över sitt mod och sin generositet. Hon kan använda erfarenheten som en möjlighet att utveckla sin förmåga att balansera förtroende och försiktighet. På så sätt kan hon fortsätta vara en driven entreprenör utan att förlora sin tro på andra människor.

Har jag varit självcentrerad.

Är jag självcentrerad?

FRÅGOR ATT REFLEKTERA ÖVER:

Har jag fastnat i självömkan?
Är jag besatt av hur andra uppfattar mig?
Analyserar jag konstant hur andras beteenden påverkas av mina handlingar eller ord?
Är jag för upptagen med mina egna tankar och känslor, eller hur andras val påverkar mig?
Ser jag mig själv som ett offer för andras misstag eller olyckliga omständigheter?

Exempel 1:
Jonas har en kollega, Peter, som han försöker undvika. Jonas tycker att Peter är krävande och sällan visar uppskattning för hans insatser. Efter varje möte känner Jonas sig frustrerad och ointresserad av Peters idéer. När Peter en dag påpekar att Jonas verkar självupptagen och sällan lyssnar, blir Jonas defensiv. Han inser dock att han ofta pratar om sina egna projekt eftersom han tycker att hans arbete är viktigare än Peters, som sällan bidrar med något nytt.

Handlingsplan:
Jonas kan börja med att arbeta på sin självkänsla och sitt behov av erkännande. Genom att ge sig själv uppskattning för sina prestationer kan han minska sin självcentrering och bli en mer lyhörd och inkluderande kollega. Att aktivt lyssna på Peter och visa intresse för hans arbete kan förbättra deras samarbete och stärka arbetsrelationen.

Exempel 2:
Sara märker att det nästan alltid är hon som tar initiativ till att träffa sina vänner. Hon börjar känna sig bortglömd och tycker synd om sig själv, trots att vännerna verkar uppriktigt glada när de ses. Det stör henne ändå att de inte hör av sig lika ofta som hon gör.

Handlingsplan:
Sara kan reflektera över att hennes förmåga att ta initiativ är en styrka och något att vara stolt över. I en genuin vänskapsrelation spelar det mindre roll vem som hör av sig först, så länge vänskapen är ömsesidig och uppskattad. Om hon känner att det är obalanserat kan hon också prata öppet med sina vänner om hur hon upplever situationen, utan att lägga skuld på någon