Hej här kommer 2 inägget av 3 om ångest, människans följeslagare i evigheter.
Ångest alla gånger
När hjärnan sätter igång sådan karusell att larma till höger och vänster kroppens larmsystem och låta oss känna av ångest då kanske vi börjar att tänka att det är något fel på mig. Ska det verkligen vara så? Jag tycker absolut inte att det ska vara så. Jag vill vara ifrån ångesten hela tiden eftersom det skapar obehag för mig. Och obehaget i sig skapar tankar om jag måste överleva och bli av denna ångest. Detta är ju mycket välkänt fenomen och är en av bovarna i all missbruk och beroende problematik. Jag kan bara gå till mig själv för nästan 30 år sedan led jag av mycket stark ångest som jag hanterade med att dricka alkohol bara till att kunna slippa lidandet. Att dricka alkohol blev en frizon för mig. Jag fick ledigt från ångesten ett litet ögonblick men dagen efter kom den med dubbeldos i full kraft. Detta i sin tur blev att min kropp blev kemiskt beroende av alkoholen. Efter behandlingen, beroendeskolan, terapi, 12 stegsmöten kunde jag hantera ångesten mycket bättre men första 5 åren ersatte jag alkoholen med mat, godis, snus och cigaretter. Vi kallar det för oral fixering att stoppa något i munnen till att lindra ångesten. Min lärare sade till mig ” detta började allt hos dig Haffi när du fick napp i munnen när du var spädbarn” I dag behöver jag alltid se över när jag äter. Jag vet att ångesten inte är farlig dvs denna grund ångest som alltid simmar runt i min hjärna men jag behöver inte frossa i mig länger och jag behöver alltid tänka till. Är jag hungrig? Eller behöver jag bara tröst? Samma sak gäller med godis som jag ju älskar. Sockret i godiset och sockret i alkoholen. ””Same same but diffrent.” samma sak gäller för ett ständigt tittande i smartphonen Det har blivit det nutida beroende kan vi konstatera. När jag har lärt mig om ångest och lärt att känna min egen ångest blir allting mycket lättare.
Den subtila ångesten som jag kallar för grundångesten är i stort sätt hela tiden inneboende hos mig och i dagsläget är det helt ok för jag kommer med i sista inlägget lite mer hur vi kan hantera detta till vardags. Grundångesten är liksom hela tiden men den försvinner när jag Ångestgör något där jag behöver koncentrera mig dvs låta mina tankar fokusera på den uppgiften jag gör. Det kan vara något som jag tycker vara roligt eller meningsfullt att göra som hobby, välgörenhet, samtal och en rask promenad eller löpning.
När jag ser faror över allt eller hjärnan sätter igång tankar på alla tänkbara faror som pågår runt om kring mig då planerar jag kanske omedvetet ”katastrof” det är detta som jag kallar för ångest. När hjärnan sätter igång ett väldigt kraftigt stress system så jag känner att jag måste springa i full fart till att överleva det är detta som jag kallar för panik ångest. Detta har jag upplevt och detta har mina klienter upplevt också.
Mitt eget stress system har funnist i mig hela tiden. Jag har ärvd detta från mina föräldrar och de i sin tur från sina och så kan vi fortsätta flera tusen år tillbaka. Stress systemet är en funktion för överlevnad som vi människor har och vi kan inte ta bort däremot upplever vi människor på jorden detta mycket olika var och en. Du som läser detta har dina egna upplevelser av ångesten som kanske ingen annan har.
Hur som helst. Flesta människor har fått ångest någon gång, många människor får det ibland och ännu fler lider av det dagligen. Nästa inlägg handlar om vilka kända lösningar finns
Att skriva om ångest kan vi göra hur mycket som helst. Men i nästa blogg inlägg ska jag skriva om tänkbara bepröva lösningar och hjälp för att må bättre
Kram Haffi
Källor
Depphjärnan Anders Hansen
Folk med ångest Fredrik Backman
Hjärnstark Anders Hansen
Matchningsmodellen Lennart Bergström
Egna upplevelser och anteckningar under hela livet.
Senaste kommentarer